Magpumpning, nästa!
Igår kväll hände det mig något som jag hoppats på aldrig skulle hända mig igen. Jag blev tvungen att ringa 112. Och allt startade med något så oskyldigt som en okänd ringsignal från ett buskage. Plus att Josefs vilja alltid går först, vilket både är positivt och negativt.
Vi skulle gå och möta Johan som kom sent som satan (typ halv tolv) vid Stadsbiblioteket, så vi lämnade the walls of V-Dala för en liten stund. När vi kom till Palermo ville jag fortsätta rakt fram, men Josef tyckte att vi skulle vika ner mot ån. Och såklart vek jag med. Halvvägs till vattnet stannar Josef upp och kollar in i en buske - och med tanke på att hans whining över den fyllda kissblåsan - så trodde jag att han hade andra ändamål. Eller, ni fattar.
Plötsligt börjar jag också snappa upp den svaga signalen. Och ser tjejen. Urskiljer hennes häck ur den resterande häcken. All. Wasted. Vi slog, och slog, och till slut kom Josef på den geniala idén att svara i tjejens nalle. Hennes kompisar droppar oroade men tacksamma förbi, jag springer upp och ner för att hitta en gatuadress. Ringer larmcentralen, och biffen är kirrad. Förutom att tjejen - Klara - fortfarande är beyond medvetande. Quite creepy, I say. Men man kände sig ju lite duktig.
Abbe påpekade det lite fint för mig. Först MAFBM och nu Klara Come Klarity (KCK - om man skulle vilja referera till henne senare). Jag har hittat mycket i buskar i senaste tiden. Och så; det här var väl allt om min buske.
Vi skulle gå och möta Johan som kom sent som satan (typ halv tolv) vid Stadsbiblioteket, så vi lämnade the walls of V-Dala för en liten stund. När vi kom till Palermo ville jag fortsätta rakt fram, men Josef tyckte att vi skulle vika ner mot ån. Och såklart vek jag med. Halvvägs till vattnet stannar Josef upp och kollar in i en buske - och med tanke på att hans whining över den fyllda kissblåsan - så trodde jag att han hade andra ändamål. Eller, ni fattar.
Plötsligt börjar jag också snappa upp den svaga signalen. Och ser tjejen. Urskiljer hennes häck ur den resterande häcken. All. Wasted. Vi slog, och slog, och till slut kom Josef på den geniala idén att svara i tjejens nalle. Hennes kompisar droppar oroade men tacksamma förbi, jag springer upp och ner för att hitta en gatuadress. Ringer larmcentralen, och biffen är kirrad. Förutom att tjejen - Klara - fortfarande är beyond medvetande. Quite creepy, I say. Men man kände sig ju lite duktig.
Abbe påpekade det lite fint för mig. Först MAFBM och nu Klara Come Klarity (KCK - om man skulle vilja referera till henne senare). Jag har hittat mycket i buskar i senaste tiden. Och så; det här var väl allt om min buske.
