Ett soundtrack i min hjärna

Jag trodde aldrig att jag skulle sitta på ett golv, nicka, le och bli uppriktigt rörd av ett tal från en amerikansk politiker. Aldrig. Men de ord och formuleringar som USA:s tillträdande president Barack Obama använde sig av idag var av den sorten som borde prägla hela världen. Han talade om en kärlek, om ett enande av alla individer, mörka som ljusa, kvinnor som män, fattiga som rika och en stolthet över vara en del av förändringen som måste ske. Som ska ske. Som jag åtminstone hoppas - och tror - kommer att ske.

Jag bryr mig faktiskt inte så mycket om hur vida han lyckas genomföra alla sina vallöften. För bara det att det amerikanska folket lyckas enas om att det budskap som han sprider - och de åsikter som han har - är det som borde styra deras nation är ett tydligt tecken på att även de vill ha förbättring. Och det ger mig hopp, för tyvärr är det så att de beslut som USA tar påverkar omvärlden alldeles för mycket. Men nu kanske det är till det ljusare.

Åh, jag hoppas! Men vi får se, vi får se. Inget att ta ut än. Jag kan inte mer än lyckönska president Obama, och hålla tummarna för att hans visioner blir verklighet.