Ett soundtrack i min hjärna

Nu gör jag det igen. Varnar folk i vederbörande områden för att jag ska anlända. Som om jag vore något att vara rädd för... Jag borde nog vara mer rädd för danskarna än de för mig. Jag menar, de är ju en hel jävla befolkning och sist jag räknade var jag bara en (en i det här fallet är singular, inte som "en öl", se nedan). Syster - som förresten är mycket passande benämning på lillkräket nu för tillfället, hon praktiserar som undersköterska tror jag - ska inte behöva vara ensam över första advent , så vi åker ner.  Ska bli fruktansvärt trevligt!

Men när jag ändå är där kan jag ju passa på att sprida lite ondska. Eller åtminstone utrota ordet "pölse", finns det något mer motbjudande så får ni gärna föreslå det i kommentarerna. Let the evil begin, Denmark!

(Åh, om det inte var tydligt nog så kommer jag alltså inte att blogga över helgen. Eller, man kanske ska ta in en gästbloggare? Frivillig, någon?)