Ett soundtrack i min hjärna

...över sig själv. Igår gjorde jag dels saker som absolut inte förvånade mig, och saker som gjorde att jag vaknade med ett "What?!" imorse.

Oförvånande saker: Nationsrunda med eLHiin fylld med galna upptåg, skratt och skrubbade knän. eLHiins knän. Jag var nykter nog att stå på fötter (aka hade tur). Två blonda, uppklädda brudar ramlade in på Kalmars, Upplands, GH, Snerikes och hade otur på Smålands (typ... sambakväll eller nåt annat töntigt) och Gotlands (vägrade öppna). Tanken var att ha ett nytt samtalsämne på varje nation, men det höll inte så länge. Tillhör absolut det normala.

Chockerande saker: Ramlade in på Etage. Det i sig är kanske inte så utstickande för mig, men det blir värre. Sextiontalet fulla, äldre människor + kareokemaskin + Paradise City + mig och Ingrid. Låt helvetet tala för sig själv. Ångest, panik, och aldrig mer.

Roger that.

Ps. Josef mådde aaaaantagligen inte så bra imorse. Och Niklas funderar säkert fortfarande på vad det var för fyllo han skjutade hem. Ds