Ett soundtrack i min hjärna

För mobilen är numera way gone. Antagligen i händerna på en graciös porrfarbror. Som dessutom vandrar omkring i träskor och täljer Dalahästar. Någon fruktansvärt oärlig människa hann under de tre ynka minuter som jag kände att jag tappade min mobil i folkhavet, tills det att bandet lämnade scenen, plocka upp min mobil (eller, tja, 98% av den. Batteriluckan var han/hon snäll nog att lämna kvar) och stoppa ner i sin egen leriga ficka.

Ersättning följer! Av mobilen alltså. Död åt dessa rackarns snattare!