Ett soundtrack i min hjärna

MEN OKEJ. Kul. Kul att det ligger lite pudersnö över den enda isfläcken på hela grusgången. Och KUL att jag ska titta upp just då och halka. Fråga mitt knä och min höft, så får ni se om de håller med. Skulle inte tro det.

Nu sitter jag bara och väntar på vinterkräksjukan, att en älg ska storma mitt vräckliga torp och att Jerry Bruckheimer avlider.

Och jag tänker fan inte "peppar, peppar, ta i trä" något, överhuvudtaget. Mitt liv kan inte kräva mig på det.