Ett soundtrack i min hjärna

Det här måste vara den roligaste morgonen på länge. Vaknar, och upptäcker att mitt tak har fått eget liv och vrider sig med 45 grader varannan sekund, först framåt, sedan bakåt. Låg och tittade fascinerat på det ett tag, innan huvudvärken påminde mig om att där kunde jag minsann inte ligga och slösa bort hela morgonen. Hur hade det sett ut? Thank god for headache!
   Kliver upp, och eftersom att jag legat och snurrat bort mig i taket alldeles för längre, ramlar jag nästan in i garderoben. Det måste ha sett roligt ut. Börjar tycka synd om gårdagens frukt som jag fått i mig, stackarna måste ju lida av alla frätande enzymer, så jag tänker att man kanske ska hjälpa dem upp igen? Ångrar mig i sista sekund, en impuls av elakhet från min sida.
    Sätter mig på en stol och ringer jobbet, Rebecca var mycket förstående över att jag ville ta vara på denna ljuva morgon och lät mig avnjuta den i hemmet. Dessutom hittade jag en festis som höll på att gå ut, riktig tur att jag tog vara på den innan det hade börjat växa saker i den. I'm such a lucky girl! Skulle ta en kopp te, men tänk! Då yrslade jag rakt in i soffan! Men den började bli lite sliten, skönt att jag inte hade sönder den när den var ny, lix.
     Det enda dåliga är väl att solen skiner. Tja, det gör det ju lite lättare för mig att hitta alla dammråttor och orenheter på golvet, men det blir så varmt för mina lurviga katter. Åh, tänk om det bara skulle kunna hagla och blixtra lite! Då skulle jag kunna dö nöjd. Det är väl för lyckligt att man inte är den negativa typen.