Ett soundtrack i min hjärna

All cred till planering och kontroll över vardagen, det är något jag kräver i mitt liv, men fyfan vad tråkigt det vore utan impulsiva... impulser. Typ som när Vi5 drog till Halmstad efter en dags planering för att gå på en konsert i en biljardhall. Eller som när jag åkte ner på stan halv tolv en natt när jag egentligen var hemma och var sjuk. Eller som när ett par goda vänner ringer och säger att de är på väg över för att underhålla mig.

Det finns ju ett problem med sådana här tillfällen. Ett exempel kunde varit att jag hade varit upptagen med något annat som inte gick att avstyra och att de redan hade varit på väg. Eller att man inte tycker om personerna ifråga men inte vågar säga nej (jättedålig anledning, som inte gäller i detta fall någonstans). Men ni förstår poängen. Det är inte alltid lyckat. Men oftast.

Så ikväll blir det knarkfilm och vin. När jag trodde att jag skulle glida omkring i skitiga mjukisar och skrubba huset från golv till tak (hade väl varit mer produktivt, men ack så psykbrytande). Och jag är riktigt glad. Sånna där småsaker som bara lyfter en till top-notch-mode. Så gott folk! Carpe Diem. Sees the day. Njut av varje sekund, och hamna inte i slentrianen. Ring en vän du inte träffat på ett tag, och glid över med lite hämtmat. Det är det livet går ut på.

Spontanbesök får: 4 av 5