"Ne...Va?!"
För att ni ska få en liten bakgrund i det hela ska jag visa hur min far fungerar. Vi kan vara ute i mitt kök. Jag säger, out of the blue: "Här skulle det sitta fint med en soffa". Två timmar och tretton minuter senare kommer pappa in med en soffa. Efterföljande diskussion brukar låta ungefär såhär: "Åh, tack pappa! En soffa. Men... Gul? Kan du vara så snäll att hämta lådan med påskpynt när du ändå är i farten?". Han har inte så bra feeling. Och hellre att det går fort som satan än att det blir helt rätt.
Så idag så tyckte han att vi behövde ny belysning till vitrinskåpet. Sticker på momangen och köper. Mamma stirrar som en pårökt kattunge på honom när han visar inköpet. Och det är här ordkunskapen kommer in. Jag skulle definitivt ta mammas reaktion som ett NEDERLAG. Pappa vet inte inte vad det här ordet betyder. Han har nog inte ens hört det. För honom finns bara okej-inte-helt-korrekt-men-det-finns-alltid-en-lösning. Så... Nu har jag spotlightbelysning i köket! Pappa är ett geni! Köp fel oftare!
"Ne... Va?!" får: 5 av 5
Insikt.
• Min självdiciplin. Vad fan har hänt? Jag kunde tvinga mig att springa 8 kilometer i snöstorm för att vara i trim till Coopertestet, jag kunde städa hela mitt hus utan ett enda avbrott för att mammas kusin skulle komma på besök i en kvart och att sitta och plugga i fem timmar på raken var egentligen bara det normala. Och nu? Tja, jag säger att jag ska träna. Jag packar väskan, men kommer inte härifrån. De ringer och frågar om jag ska jobba, men om jag har bestämt med kompisar så går det före (tidigare hade jag inte tvekat en sekund att dissa vännerna). Jag har blivit slapp. Och lat.
• Mitt bekräftelsebehov. Okej, jag har alltid varit en tönt. Men förut har jag liksom... Accepterat det. Därför blir jag så chockad av mig själv när jag får dessa bimbo-attacker och försöker dyka in i rampljuset. Blir högljudd. Klängig. Irriterande.
• Min mognadsskala. Eftersom att jag har kunnat betrakta mig själv rätt objektivt (alltså, kommit fram till ovanstående) så borde jag väl ändå vara ganska mogen. Eller? Tja, iofs handlar det väldigt mycket om vad jag gör med dessa nyvunna kunskaper. Om jag lyckas lägga band på mig själv (vilket jag antagligen inte gör, med tanke på att den där självdiciplinen... Ja, läs ovan) så kan jag nog säkra den här punkten också. Så det var ju inte allt för negativt...
Insikt får: 3 av 5
Mammas bilkörning.
Historierna är många. Som när hon körde åt fel håll i en drive-in på McDonald's och fick försöka backa tillbaka hela vägen, men i paniken rammade hon ett antal kantstenar. Eller när hon körde i diket tjugo meter från huset. Eller när växellådan föll rakt ner i marken i en T-korsning (iofs antagligen inte hennes fel). Eller som idag, när hon dels fick totalpanik vid en poliskontroll - hon hade druckit en gin & tonic klockan 8 igår kväll. Hennes ben ryckte epilepsiartat. Underläppen darrade som på ett litet barn i chock, och hennes ögon flackade som en pingpongboll i en tvättmaskin. Självklart var hon inte rattfull, men bara situationen när hon skulle "småprata" med poliskonstapeln fick mig att vilja falla genom marken.
Och såklart ledde detta till att hon under resten av dagen var som i något sorts... lättnadsrus. Som hon tog ut på sin körning. Drog en runda på Uppsala Färgs parkering, gasade, tvärnitade (whiplash is the shit!), tutade, och körde i cirklar. Det var fruktansvärt. Pappa räddade oss alla genom att dra en liten anekdot från gårdagen när han höll på att köra en ihjäl en katt. Då skuttade mamma snabbt över till passagerarsätet. Lovad vare farsans uppfinningsrikedom!
Mammas bilkörning får: 2 av 5 (om man är övertrött kan det vara roligt.)
Diktaturmode och "Hugg i".
Dels hittade jag den här listan på diktaturmode, som nog var bland det bästa jag läst på länge. Det är kanske inte hysteriskt roligt, men det är grymt genomtänkt. Och skickligt. Sen är det faktiskt så att de ibland överträffar sig själva. Som i klippet "Hugg i". Se nedan.
Diktaturmode och "Hugg i" får: 4 av 5
Ben &Jerry's: Vanilla Toffee Crunch.
Ben &Jerry's: Vanilla Toffee Crunch får: 4 av 5
Spanskatenta.
Och nu ska vi alltså ha ett prov på "vad vi har lärt oss" under sista delen av terminen. Bara det i sig är ett väldigt bra skämt. Men jag och Stina bestämde oss för att göra det bästa av situationen. Så vi begav oss mot Demonernas grotta (även kallat Humanistiskt centrum) för att hämta ut våra gamla tentor och plugga lite på den nya. Jag har fått svar på en del av frågorna angående tentan, men även fått ställa mig nya frågor:
1) Varför - varför? - ska jag behöva kunna ord som "undernärd" och "välkomstmottagning" i en kurs för människor som aldrig hört ett spanskt ord yttrats?
2) Och vad tänkte kursledarna när de lade tentan nio till tolv på Luciamorgon?
Antagligen är de suicidala. För det enda mitt fokus ligger på nu är att hitta en tillräckligt taggig frukt för att strimla deras tjocktarmar till tagliatelle när jag pumpar in den i rektum på samtliga, med en högtryckstvätt. Så sugen är jag på lördagstenta.
Spantatenta får: 1 av 5
Däcka på busshållplats.
Sammanfattning av hur kvällen fortlöpte: Kom in vid halv tolv, sjöng kareoke med världens bästa Ingrid, kissade i kors med Q på Palermo, hamnade på en efterfest hos okända människor och bastade i underkläderna, hittade sovplats vid 4 hos Abbe, men efter en dispyt på ditvägen gick jag in i ett okänt område och däckade på en busshållplatsbänk, vaknade 6 och frös så att jag trodde att jag skulle dö.
Just det där senare var väl inte okej. I ett halvsovande tillstånd, med lite för mycket alkohol, sjuklig och frusen, bestämmer jag mig för att Hydro var mitt bästa alternativ till räddning. Med ett peppande tänk för varje steg jag tog (jag var här fortfarande övertygad om att det handlade om sekunder tills jag skulle lämna jordelivet) närmade jag mig macken. Den var stängd. Sätter mig och gråter öppet, skakandes av kyla och misär, ringer efter tio minuter Abbe som hämtar mig. Jag överlevde. Trots detta så får..
Däcka på busshållplats: -10 av 5
Men kanske jättedålig timing...
Vad händer då? Jo, jag sitter här med antingen en femkilos superelak, obstinat jävla idiotbebis i magen som tuggar på mina inälvor (hårt, jag vet) eller bara en kraftig släng odefinierad sjuka. Lägg till detta halsont (underdrift), illamående, huvudvärk, sömnlöshet, små episoder kallsvett och nästäppa. Yum. OCH, jag måste i vilket fall som helst släpa mig till jobbet för kassamöte. Det kommer nog bli ett kasst möte.
(Oh no, den dåliga humorn börjar yttra sig! Jag är verkligen sjuk idag >_O)
Att vara i Danmark gör mig en stolt svensk.
Jag var inställd på att jag faktiskt skulle förstå en del danska. Istället svarade jag alla samtal med "Ja, ja" och nickade med ett stelt leende. De kan verkligen ha lurat på mig vad som helst. Och det var kallt. I och för sig inte danskarnas fel, fast man vet aldrig.
Och maten. Maten var så god (och i så stora mängder) att jag var villig att auktionera bort min magsäck andra dagen. Vi tog en trerätters på CuCos - uttala namnet högt ett par gånger du - trodde att vi skulle få normala portioner. Nej. Aldrig. Kort och gott: danskarna ville mata ihjäl oss! Men det var bra shopping. Inget tal om saken.
Danmark får: 2 av 5
Dagens I-landsproblem.
Och jag har 1.3 GB minne ledigt. Om jag ger vika för mitt bristande låtförråd kommer jag alltså sitta där vid Mjölby och bara... Jaha. Ingen musik. Kolsvart ute. Alla sover utom pappa. Ingen musik. Noll musik. Tyst.
HJÄLP!
Håll hårt i pölsen, gott folk!
Men när jag ändå är där kan jag ju passa på att sprida lite ondska. Eller åtminstone utrota ordet "pölse", finns det något mer motbjudande så får ni gärna föreslå det i kommentarerna. Let the evil begin, Denmark!
(Åh, om det inte var tydligt nog så kommer jag alltså inte att blogga över helgen. Eller, man kanske ska ta in en gästbloggare? Frivillig, någon?)
Julklappsshopping!
Det som inhandlades var:
• Nick Cave and The Bad Seeds - Murder Ballads
• Saxon - Stallions of the Highway
• AC/DC - Dirty Deeds Done Dirt Cheap
• Svarta jeans (i rätt storlek! Once in a lifetime eperience!)
• Teee.... Mmm... Fan, insåg just nu att jag skulle köpa tekula. Fuck it.
I'm pleased. Synd bara för min familj som inte får några julklappar i år. Vilket innebär att jag inte får några nästa år. Hmm. Konsekvens som jag inte räknat med.
Som häftmassa i röven.
Inte kan det väl bero på att så fort jag vrider huvudet en millimeter åt höger så möts jag av snötornados och fem decimeter kyla i fast form? Inte kan det vara det att jag får bilder av en influensa och snordränkt Elin bara jag tänker på promenaden till hållplatsen? Inte kan det väl...?
(OBS! Om ni har missat mitt snöhat, scrolla neråt.)
Om jag vore skolminister...
Lektion 1: Fejka intresse
Om en person frågar vad man för tillfället är sysselsatt med så är det jävligt oartigt att inte visa motintresse. Även om det inte existerar. Då får man låtsas lite. Dels för att personen i fråga inte ska bli ledsen (struntsamma om du ger själva fan i om det blir det eller inte, det är onödigt), dels för att du får en nyttig erfarenhet som kan tillämpas i exempelvis arbetslivet. Att kunna låtsas i en konversation är alltid användbart.
Exempel på hur man inte ska svara:
Person A: Hej, vad gör du?
Person B: Inget.
"Inget" är inte ett godkänt svar. Rent vetenskapligt så kan Person B inte vara sysselsatt med att göra ingenting. Det är till och med bättre att säga "Jag sitter på mitt feta arsle", "Jag känner en fis som bearbetas i tarmarna" eller "Jag läser vad du nyss skrev". It's all up to you. Plus att det saknas en mycket viktig komponent. Motfrågan.
Exempel på hur man istället kan svara:
Person A: Hej vad gör du?
Person B: Överväger om skitningen nyss var den bästa i mitt liv eller inte. Vad gör du?
Ta lärdom, gott folk. För jag är less på alla jävla miffon med total avsaknad av social förmåga.
Uttryck med definition.
I det stora hela gillar jag ordspråk och uttryck. Det blir alltid lite lustigare att slänga sig med okända välsägner när man ska konversera, tycker jag. Men gårdagens bravader fick mig att ifrågasätta ett av de - säkerligen - mest använda fraserna. "Man kan ha roligt utan alkohol".
1) Ja, det kan man säkert. Om man är flera. När man står där ensam i en grupp av fyra personer lika packade som en hög välgjorda snöbollar och bara ser på... Inte så kul. Tja, eller, man har ju alltid lite att berätta för dem dagen efter. Som Idas eminenta kommentarer (exempel: "Här gick jag i bussen när jag skulle till snön!") eller Abbes fetvurpa utanför Spegeln när Q "skulle dö!". Det gick det ju inte så bra med. Men mindre roligt när Abbe dessutom hurtigt skålade med min arm, made a touchdown med ett whiskeyglas och skyllde på Q, Ida nästan kastade en dartpil i häcken på Olle och skrattade hysteriskt. Mindre roligt då. Och när jag frågade personalen på Orvars om jag kunde få lite papper och nya vänner så stirrade tre likbleka ansikten på mig i tre sekunder innan de försvann in i köket, reglade och låste.
2) And for the rest, utan alkohol... Hmm. Alltså. Jag drack ju. Men jag var inte full. Det blir man inte med en hundring på fickan.
Kontentan: "Man kan ha roligt nykter-eller-åtminstone-inte-full, om man är är med andra nyktra-eller-åtminstone-inte-fulla". Så borde det heta.
Äntligen! Ett erkännande!
Men sen dog det ut. Jag kanske mognade (knappast, men det vore lätt att förklara det så) och insåg att livet inte bara är nåt hokus pokus i en kvällstidninge. Jag kanske förstod att man har makten att bestämma över sitt liv själv. Så, jag har varit ganska mycket outside the box när det kommer till astrologi ett tag. Tills idag.
Jag ville bestämma min accent (har för mig att jag är Stenbock - skulle vara rimligt - dock alltid bra att dubbelkolla). Istället hittar jag en sida med stjärntecknens store kännedrag. Och dagen är räddad. Enligt sidan ska mitt motto vara:
Muhahaha! Ordmakt! Yeah! Jag menar, bara så att ni vet. Vad ni än säger.
Längtan.
Är det motiverat? Den är bilden är kärlek.
Vissa människor vet bara inte när enough is enough.
Han borde ta piken. Han borde verkligen se på mitt kroppsspråk (och höra på mitt morrande) att det är dags att back off, gå och göra sin grej och låta mig sitta här med mina fjoll-a-lá-80tals-låtar. Men nej. Vad gör han? Han föreslår att jag ska montera isär en soffa som han vill flytta på. Vänta, jag måste läsa det igen. Jag. Montera soffa. För att han vill flytta på den.
Jag snurrade snabbt om på stolen för att ge honom den mest irriterade och förolämpade min jag kunde åstadkomma. Nöjer han sig här? Låter han mig slösa bort mitt liv i fred? Nej. Han gör sorti med kommentaren: "Ja, den står ju där ute om du vill hjälpa till." NEJ! JAG VILL INTE HJÄLPA TILL! Jag vill smutta på skogsbärscider och vara superextratjock. Det är minsann vad jag vill. Och inte ett uns mer.
Intruder!
Då sitter den där. Den glor på mig med en attityd som bara skadedjur besitter (tillsammans med alla smittsamma sjukdomar som man kan stava till) och viftar på svansen. Jag lovar. Den viftar. Jag hamnar i någon sorts "jag-har-suttit-i-en-frysdisk-de-senaste-året"-position och kan inte ens skrika. Till slut undsläpper ett gnyende mina läppar och det lilla äcklet piper in under en trådback. Då blir det fart på Elin. Jag skuttar upp på stolen, ringer mamma och pappa (obs: de är 10 meter bort, och sover tungt vid det här laget), skriker "Och ta med er katterna! Nu är det slakt!", väntar tills de kommer, och löper sedan rakt in i stora huset.
Kontentan av det hela är att jag nu är utfryst från mitt eget hem. En respektlös liten jävla fucking skogsmus bor i mitt hus. Han har belägrat det. Segern är hans. Enjoy. För jag sätter inte min fot innan för dörren innan han är eliminerad. Så det så.
Bara för att du tjatar så...
Here it goes. Saker ni inte visste om mig (och saker ni antagligen inte ville veta):
Vilken svordom använder du mest? Öh. Mamma hade en "svordomsburk" när vi var mindre, för varje svordom blev man en femma lättare. Man undvek det så mycket som möjligt, helt enkelt, och det sitter nog i.
Hur många resväskor äger du? Ta bort "res", lägg till "hand" så får du: för många.
Skulle du hellre ta bilden än vara med på bilden? Först tänkte jag välja alternativ nummer ett. Men sen kom jag på att det inte finns något bättre än att otippat synas i en bild, typ under ett bord, bakom en lampa...
Om du vann på lotto, vad är det första du skulle köpa? Jag tycker att det är jävligt fånigt att det inte står något belopp i den här frågan (avgörande betydelse).
Vilken CD ligger i din CD-spelare just nu? En Tom Waitsplatta som jag köpte till Martin i födelsedagspresent, tjuvlyssnade på, och behöll. Han fick en snusdosa istället.
Vilken är världens bästa artist/grupp just nu? The Datsuns.
När var senast någon stötte på dig? Imorse. Tyvärr. Ångest och panik.
Använder du huvtröjor? I bakfullt tillstånd, utan undantag.
Hur många syskon har du? Ett litet kryp som jag kallar syster. Men hon är lättmanipulerad. Så jag gillar henne.
Är du blyg inför det motsatta könet? Hur skräckinjagande kan det vara med två bollar och en pinne? Eller? Könet?
Vilken film kan du alla replikerna till? Pirates of the Caribean (och jag måste säga dem högt när jag ser den. Plus att jag sänker ljudet. Det finns inget bättre än Johnny Depp dubbad med min röst!)
Äger du några band t-shirts? Ägt. Jag har nämligen en magisk garderob; den både äter och krymper kläder.
När flög du senast? Igår kväll. Skitfull. Stod på en saltlåda (heter det så?) i Flogsta och lyssnade på heavy metal. Jag scendök. Utan publik som tog emot. Så jag antar att det räknas till flygtur...
Läser du för skojs skull? Innehållsförteckningar på schampooflaskor. För att se om jag känner igen något ämne. (Jag är fullt allvarlig)
Försöker du alltid lära dig nya saker? Med ett närminne som mitt så blir man så illa tvungen.
Tycker du att killen borde bjuda på första dejten? Han ska alltid bjuda på sig själv, ekonomiskt... Ja, men varför inte?
Kan du kasta macka? Nä, men jag kan lägga en pizza.
Vad har du med dig in på bion? En årsförbrukning popcorn.
Vem var din favoritlärare och varför? Jag måste säga Jonas Karlsson. Han är ett vandrande fenomen av underhållning. Och han är den enda lärare som fått mig att slå sönder en flaska mineralvatten mitt under lektionen av ilska...
Vilket var ditt favoritämne på gymnasiet? Jag säger: lunch. För trots att man åt där fem gånger i veckan lärde man sig aldrig att det var förenat med livsfara. Equals mycket svårt ämne.
Gillar du att flyga? Absolut! Förutom i flygplan som det till Venezuelas fastland: åtta pers i fallfärdiga skinnsäten, motorer fastknutna med maskeringstejp och fönsterrutor i gladpack.
Vilket personlighetsdrag är ett måste hos en partner? Att han är en bra lyssnare. För jag är en bra talare.
Är dina dagar fullbokade och stressiga? Nja. Men jag har väldigt lätt att förvränga dem till det. Alltid lite mer stressad än vad jag behöver.
Hamnade du ofta i trubbel för att prata under lektionerna? Skoja inte. 95% av klassen hatade Fröken Jag-har-gjort-läxan-fyra-gånger.
Hur gammal blir du nästa födelsedag? 20. Systemet, frihet och inte längre tonåring!
Är du petig när det kommer till stavning och grammatik? Måste citera eLHiin. En mycket träffsäker beskrivning.
Tror du på liv på andra planeter? Ja, någonstans måste min syster komma ifrån... Och inte är det mammas livmoder.
Tror du att Gud är man eller kvinna? Förutsätter inte den frågan att jag faktiskt tror på en Gud?
Hur valde dina föräldrar ditt namn? Elin Johanna. Ja, Elin hade jag nog fått heta vilket som (tack Gud för brösten!), mamma hade bara bestämt sig. Johanna ligger i släkten. Så att säga.
Gillar du senap? Mm. Sötstark.
Vad säger du till dig själv när allt känns svårt? "Jag har i alla fall inte sprutmens"
Skulle du någonsin hoppa fallskärm? Kanske om någon matat mig med narkosmedel, släpat in mig i ett flygplan, knutit fast fallskärmen och kastat ut mig i medvetslöst tillstånd. Kanske då.
Tycker du om att krama folk? Åh, finns det något bättre?
Vilka böcker, om några har fått dig att gråta? Min mattebok i nian som oprovocerat slängdes i ögat på mig. Inte okej.
Vad är du allergisk mot? Per Gessle a.k.a ett lamm på ecstasy. (Nästa gång du hör Gyllene Tider kommer du inse hur talande den bilden är.)
Får du dåligt samvete efter du ätit kött? Jag svarar inte på dumma frågor.
Vem av dina bloggisar vill du helst veta allt detta om? Jag hade väl tänkt skriva e, men det känns ju lite last year.
