Massa låtar om dagen är bra för magen.
Vaknar 17:36. Är helt virrig och svettig (mycket på grund av att jag totaldäckat under duntäcket med tjocktröja och långkallisar) med en ytterligare keff dröm om strander, vänner från förr, hajar och män som försöker med små ömma puffar trycka en under vattenytan. Utmattande. Och har alltså fortfarande ingen som helst ork eller energi trots 12 sovda timmar idag.
What's up, what's up. Tittar drömsk mot tekannan medan jag sätter mig halvdöd (av både hajattack och antaglig sjukdom) på sängkanten. Men helt plötsligt skärps kroppen till, öronen spetsas och axlarna börjar växelvis höjas och sänkas och huvudet bobbar. Slänger en blick mot högtalarna. Love me or hate me. Benen reses som radiostyrda och förflyttningen till datorn har skett. Lady Sovereign fick mig ur dvalan. Och två minuter in på Vitalics Poison Lips är jag redo att börja plugga.
Jag svettas fortfarande, och är jag inte minsann lite yr? Illamåendet ligger fortfarande rätt högt upp i halsgropen och jag kommer nog behöva både en och två alvedon innan huvudvärken släpper - men jag är uppe. Kanske kan till och med Little Boots skicka mig till köksbordet med Earthquake. Jag mår inte bra, men jag är up and running. Tack vare två högtalare och exploderande ljudvågor.
Sen loggar jag ut med nostalgi och gamla favoriter så, Supa Scoopa and Mighty Scoop på er alla.
Tyck till.
Trackback
